How we are Part 17 End 15+ (Swedish) by Xshadow10X

 How we are Part 17 End 15+ (Swedish)

Shadow rykte till lite av orden nu förstod hon meddelade helt men började bli osäker på att Demoneye hade sänt det. Hon skakade av sig det sedan det hade varit alldeles för mycket gudar prat att det gått över huvudet på henne.

- Sun kommer du ta hemm andra som bort i Avalor frågade Shadow och började gå med honom när dem tog ner till kanten av Nilen.

- Ska fråga runt lite och få lite hjälp av andra som tog er hit men kan inte tvinga någon att komma tillbaka, vill du att jag frågar Demoneyes föräldrarna? frågade Sun och Shadow nickade som svara. Dem stannade till slut vid en gammal rådbåt som guppade vid stranden och det gav henne minan. Hon räckte över äggen hon hade till Sun när han klev om bord båten, hon tog av sig kläderna och la dem på äggen so dem skulle håla sig varma bättre på resan. Plus hon kunde inte ändå bära dom när dem nåde Avalor men det kändes lite obekvämt när hon satt sig i boten men slappnade av lite sen när Sun började ro ut. Hon tog ett av äggen och satte det i knät för att ha något att håla medan hon stirrade på stranden även när den försvann. Det var faktiskt visa saker hon skulle sakna som musiken, kulturen och all konsten som fanns där ja om man inte räknade med kärleken. Hon hoppade inte att Demoneye föräldrar eller chatt vänner blev för oroliga att hon bara försvunnit men Reseph kunde nog förklara för dem. Shadow hörde sedan ett ljud från ägget hon höll i när dem var mitt ute på havet som gungade och såg att en svans bröt ut ur skalet som följde av ett fjäll täckt huvud. Och började hjälpa den lila varelsen ut. Det var en wyan som var täckt av blåa fjäll med ljus blåa hals, bröst och magplattor. Hon hade stora vingar med en svart kristall på ovan sida av vingens "hand". Fyra horn på varsin sida från stor till små växte i back huvudet och ännu en stor svart kristall satt i panna som matchade hennes lila ögon. wyan hade en ljus lila man som sträckte sig från huvudet till svansens slut och var vågig och slät. Hon hade en smal nos med stora hovar istället för klor.

- Hej, hej fingra, du är värre än Ecko, vi hade någon som inte kunde vänta sa Shadow och Sun skrattade lite när han såg wyan nästan klänga sig på Shadow som klappad den lite osäkert.

- Den värka tror att du är dens mamma, jag får hitta någon som kan hjälpa dig . Tror du första att man inte kan splittra henne från dig nu sa Sun och Shadow suckade lite tungt men nickade.

- Det har var inte vad jag bad om när jag sa att jag vill bli mamma, ha den här familjen blir allt konstigare sa Shadow skämtade samtidigt skrattade och höll upp wyan i sina arma, det här skulle bli roligt att förklara för Reseph. Sun skakade lite på huvudet medans han skrattade och rodde sedan vidare tills dom nåde stranden av Avalor. Dem hade inte sött på jätte mycket båtar på väggen men Sun hade taget extra försiktighet att skydda dem med sin magi som Shadow inte var super förvånad över. Sun gick i land och sa att han klarade sig, Shadow kramade om honom som tack och gick i väg på alla fyra med wyan efter sig som hon fick hitta ett namn till. Hon kunde fotfarande se tydliga spå efter branden på träden och märken men Avalor hade repat sig bra. Shadow stannande till på ett stort gräsfält när hon gått ett tag, hon visste att det var här hon brukade leka som liten och andades ut hon saknade dem tiderna nu.Shadow röde sig sedan vidare till där hon bort som lite for att se om henne mamma bodde kvar där. När hon kom till den lila trånga lyan som luktade av varg så tittade hon runt ett bra tag innan hon fick syn på en fenix hona som förlorat mycket av henne orangea färg gå mot platsen och stannade till när hon så Shadow. Shadow ryckte i kroppen och sprang i ful fart mot henne för att slänga sig runt henne. Moon kramad om sin dotter hårt och släppte inte taget om henne på ett bra tag. När väl Shadow blev fri so försökte hon berätta so bra hon kunde för sin mamma om allt som hänt. Det var lite svårt efter som on inte kunde använda några ord men Moon verkade först hennes berättelse. Moon hade blivit lite ledsen att höra om Demoneye men var glad att hennes dotter inte kommit till skada. Hon var glad över att hennes dotter hade hitta någon även om det var en mänska så brydde hon säg inte, hon såg på hur lycklig hon var så det var det viktigast för henne. Shadow frågade sedan om det fanns en bra plast för henne att göra ett hem och Moon visade vägen till en bra gömma ibland träden. Dem pratade ett tag till innan dem sa adjö för dagen och gav varandra en stor kram innan dem skildes. Shadow började sedan gräva förgäves och misslyckades tusen gånger innan hon lyckades att gör sin lya för henne och Lilith som hon hade bestämt sig för att kalla den lilla wyan. Fast det tog ett bra tag innan hon kunde ställa sig om till sin nya miljö men när hon väl var så tog hon rollen att vaka övre sitt hem utan att tänka på det men det var något hon ville göra. Shadow stötte även på sin bröder till slut och fick träffa deras familj som dem hade skafta nu. Men dem märkte att hon inte var den samma syster dem brotta ner som liten men dem var super glade att se henne och att hon blivit så framåt av sin resa. Och Sun höll sitt löfte att fråga Demoneyes föräldrar om dem ville återvända, som dem vill och nu levde dem här så hon kunde se dem oftare nu. Men Shadow försökte hälsa på Reseph så ofta hon kunde under året även om det var svårt att ha ett förhållande på så långt hål. Han fick till slut träffa på henne bröder och mamma till slut när dem undrade vem han va. Men dem tyckte om honom även om han var en mänska som hade varit Shadows stöta oro i början och hon blev glad över att allt löste sig i slut änden.

Shadow tog sin dagligen tur genom det stora reviret en solig dag med Lilith lekande vid sig och låg lite för sig själv. Hon stötte på Sun som hon pratade lite med innan hon började sedan gå till stranden där hennes resa börjat. Shadow sate sig sedan i sanden och tog ett djupt andetag medans hon tittade på vågorna och Lilith tryckt mot hennes tassar. Hon skulle aldrig gömma sina äventyr i mänskornas land och allt hon lärt sig. Hon var så tacksam nu av allt som hänt och sket även om det hade varit tufft men vill inte byta ute för en second hon var precis där hon vill vara.

How we are Part 17 End 15+ (Swedish)

Xshadow10X

7 September 2019 at 00:28:15 MDT

A long time wait but at last it's are ready I am satisfied, In the level I am in right now, it will suffice. It is not great, can have spelling errors here and there, so sorry and I have a lot left to learn yet and if you are sensitive to some subjects then do not read.

Submission Information

Views:
118
Comments:
0
Favorites:
0
Rating:
General
Category:
Literary / Story