How we are Part 10 15+ (Swedish) by Xshadow10X

How we are Part 10 15+ (Swedish)

Här satt hon med en som hon inte ens kände och kunde gör vad som helst med henne men inte för att någon skulle bry sig om något hände henne. Shadow vände huvudet mot husen och affären som passerade dem och för att försökte tänka på något annat. Dem red i mist en vecka utan mycket sömn och mat och dödat tynade. Och Shadow kände sig lite uttråkad att inte ha något annat än att sitta på en sadel och hon inte hade sitt block med sig så hon kunde rita men fick bara försöka klar sig utan det så mycket det gick. Och Reseph stannade till slut när dem nåt gränsen av Kina och sa att hon kunde hämta mat till sig själv. Shadow tittade sig om kring dem och såg bara två farm hus med ett par kor som gick i hagarna. Dem var mitt i ingenstans, vart skulle hon få tag i mat här, hon kunde inte bara gå ut i skogen och hämta något hon hade inga jakt kunskaper. Hon klev av Ara försiktig, hennes ben kändes som gelatin när hon stod på dem och hon fick stötta sig ett tag innan hon kunde röra på sig. Shadow var säker på att hon inte kunde hit någon som sålde mat här men hon skulle håla sina ögon öppna plus hon vill stärka på benen så hon kunde ta en runda runt området. Shadow rykte till lite när Echo land på henne axel och knäppte med näbben. Reseph sa till henne kalt innan hon gick att var tillbaka inom tre timma och tog trä staven för att snurra av toppen för att avslöja ett spjut. Shadow bara sneglade lite på honom, medans hon suckade lite irriterat och började sedan gå utan att svar. Reseph följde henne lite med blinken tills hon försvann, han fick hoppades hon åtminstone samarbetade under resan fast hon var uppnosig men han kanske förväntade sig för mycket. Shadow var glad att hon hade hon mer tid än hon förväntat sig och hann ta sig från farm landet för att se om hon kunde hitta en större huvudväg för bilar det skulle var med chans att hitta en affär via där.

- Hej Echo du kan väl göra mig en tjänsts om du ser något sa Shadow medans hon klappade falken som kvittrade lite som svar. Echo lämnade sedan hennes axel och började försvinna upp mot himlen där den svävade ett bra tag innan den kom ner till henne igen. Echo skrek lite glatt medans han fortfarande flaxade med sina vingar snabbt. En kiosk bättre än inget, du först sa Shadow till Echo som började leda henne mot målet. Shadow fick visligen gå ett bra tag innan hon kom fram till det lila röda huset som inte sålde jätte mycket till ätbart. Men det fanns makor åtminstone som hon kunde ta, det var så hon inte gick utan mat ett tag ifall och tog även en flaska med vatten med sig ut. Hon visligen inte hur mycket tiden tiden hade gå när hon handlat klart så hon gick i raskt takt tillbaka till där dem stannat för att var säker på att hon inte drog ut mer på tiden. Shadow mötes av Reseph brände blick när hon kommit tillbaka , men han sa inget så hon hade kommit tillbaka i tid och såg att han hade gjort upp en eld för natten. Han slet sedan sin blick från henne för att återgå till att ta av skinnet av harar han lyckat fånga och hade en av väskorna vide sig som inner höll torkad frukt och grönsaker. Det var det ända han hittat som höll under långa resa men det var inte den bästa smaken men det dög. Shadow inspekterade honom lite innan hon satte sig vid Ara till slut efter hon blivit uttråkad. Och började äta lugnt för att njuta av maten hon hade det var ett tag sen hon åt nu och det skulle nog ta ett tag till innan dom stannande igen. Men det hade ju funkat så här långt. När Shadow väl ätit klart vände hon ryggen mot elden och försökte för lite sömn innan dem gav sig det var lika bra att ta chansen.Hon visste hur länge hon fick sova fören hon kände hur något nöp henne i ögon och gav ut ett ljust av irritation. Hon märkte hur kol-svart det var runt dem när hon öppnat ögonen, det var var mitt i natten för hare gud och stirrade lite argt på Echo. Hon tittade på sedan Reseph som fixade till sadeln och verkade göra sig redo för avfärd, han hade nog bet Echo väcka henne so dem kunde bege sig av. Hon suckade ut tungt, hon var fotfarande inte en morgon mänska. Shadow reste sig till slut upp och försökte sätta sig på sadeln so bra hon kunde men hon halvsov nästan när hon satt sig. So när Reseph klättrade upp efter henne och dromedaren reste på sig så häl hon på att ramla fram för att hon inte höll i sig riktigt. Men Reseph hann märka det och hindra henne s fall med att an vända sin sin en arm och sätta ner henne riktigt igen. Men istället för att var tacksam för hjälpen så börja Shadow istället gå i ful attack mot han rygg med sin närvara, hon var så arg bara för att han hade rört henne. Reseph höll på att tappa kontrollen på Ara av hennes utbrott, han skrik till på ett annat språk som hon antog va arabiska och slå till Shadow vid knät för att få hanne att sluta. Shadow gnällde till men slutade med sina attacker, för att hon märkte hur kalla henne tass händer var och tog sin en hand tass på knät istället. Toppen han var sån som inte var rädd att säga till på skärpen så han måste var so gillade order, reglar, leda och struktur så förmodligen en domnat typ. Hon hade hört att det var en dålig personlighet från andra honor som hon chattat med, bra det gjorde det bara lättare att hata honom. Shadow satte sig sedan bekvämare och krossade sin armar medan Echo iakttog henne lite från Resephs axel. Den knäppte lite med näbben, den verkade be om ursäkt för sin ägares beteende men bad henne att lugna sitt beteende för henne egen skull. Shadow visste inte exakt hur hon förstås Echo men hon himlade bara med sin ögon och ignorerade Echos varning. Falken tittade på henne ett tag innan han vände sitt huvud fram igen, han hade försökt få henne att lyssna men vill hon inte så fick hon skyla sig själv i slut änden. Men kunde inte betet sig hur man ville bara för att man kände för det. Och Echo visste hur hans ägare var, Reseph hade fortfarande problem med sitt temperament och kunde nästan bli aggressiv om han kände sig hotad. Så hur den här resan skulle gå resten vägen var svårt att säga nu. Men det var ifall lugnt nu, Shadow höll sig mest borta från Reseph när dem stannande och sa inte mycket till honom. Men var hon otrevlig så fick hon gå istället efter Ara nästan hela dagar i rad Reseph visste att det var slöseri med tid att pratat med henne, so det var ett sätt slippa hennes käftar ett tag åtminstone. Och det väldigt konstigt att hon fortsatte följa honom, hon kunde bara vända om och gå hem men var väl för envis att få sina svar. Men Shadow visade vem hon verkligen var när hon var sig själv, samt som hon öva på sin krafter så gått hon kunde. Och var alltid snäll mot Ara och Echo som var faktiskt lite förivrande efter som hon var så elak mot deras ägare. Reseph även sätt den sidan, han visste hur han skulle håla sig undan henne syn och nos. Men den sidan av henne försvann alltid när han kommit tillbaka till där dem slagit läger so var itererande och försöket sitt bästa att hålla sig lugn men det var svårt för att hålla sitt temperament under kontroll runt den satans honan. Det var svårt när hon knappt lyssnade eller samarbetade när han bad henne om hjälp i lägret. Alla trädd och natur hade redan försvunnit och övergick till sand och jord nu när dem kommit så här långt på sin resan även om det inte gjorde det lättare att hantera allt för Reseph.

How we are Part 10 15+ (Swedish)

Xshadow10X

24 August 2019 at 22:37:23 MDT

A long time wait but at last it's are ready I am satisfied, In the level I am in right now, it will suffice. It is not great, can have spelling errors here and there, so sorry and I have a lot left to learn yet and if you are sensitive to some subjects then do not read.

Submission Information

Views:
68
Comments:
0
Favorites:
0
Rating:
General
Category:
Literary / Story